The Ark på Västerås Cityfestival '11
Alltså. Västerås. Herregud.
Hela resan började med att jag fastnade i Linköping. Någon hade glömt stänga en bro så vi kom inte över kanalen. Träffade iallafall en trevlig kille på tåget. Vi skulle med samma tåg, men vi blev mer än en timme sena till Norrköping och missade såklart det. Så han tog mig på en runda i Norrköping, hade ju aldrig varit där. Men jag kände igen allt från "Dom kallar oss artister" med Markus. Vi var nere och kände på vattnet och sen skulle han helt plötsligt lära mig åka longboard. Jag vet inte. Random.
Kom iallafall till sist ett tåg. Världens lökigaste tåg. Sa hejdå till honom när han hoppade av och två timmar senare eller nåt sånt var jag framme i Västerås. Äntligen. Gick till hotellet, fräschade till mig (kände mig inte helt okej efter 8 timmars tågfärd..) och åt lite. Sen gick jag ner till scenen.
Väntade och väntade och ja. Sen kom Thomas Di Leva. Orkade inte hur dålig han var. Orkade inte att folk helt plötsligt började ta av sig kläderna.
När det var slut kom Marina. Och en timme senare började konserten. Började himla bra, allting var bra. Sen kom en tant och började pussa på Marina och rufsa mig i håret och säga "du är så fin, så fin". Dog lite. Och sen blev vi inte av med henne förrän precis i slutet. Så det förstörde ju en del. Fattar inte varför vi alltid utsätts för dessa personerna. På Backyard Babies '09 var det ju Jepson. Där fick Marina också en puss. Sånt offer. ("Du är ju fan asfull! Hur många hinkar öl har du druckit?" "Nä, jag har bara druckit vodka". "Fajsbook tjajoor!".)
Ja, sen spårade det vara ur ännu mer, men det orkar jag inte skriva om ikväll. Har åkt tåg i jag-vet-inte-hur-många timmar. Alldeles för många. Och sovit alldeles för få. Så godnatt.
The Arks klubbturné MMXI
Och så blev det då dags för deras avskedsturné och jag tänkte att "jag får väl se dem en gång i vår iallafall". Men en gång blev fyra. Har aldrig gråtit så mycket under någon annan konsert som under dessa. Jag har känt mig som 14 igen. När Ark var de enda i hela världen som förstod en. Fick en att orka livet.
Här kommer en kort sammanfattning av de fyra konserterna jag var på:
KB, 19 mars
Första Ark-konserten detta året. Allt började väldigt bra med Hey Modern Days och Clamour och Angelheads och Breaking Up With God, men efter halva konserten (Ungefär kanske? Har väldigt dåligt tidsperspektiv under konserter..) spydde en tjej över halva golvet och sin väska och i en mugg och Aino blev överlyft och jag började bara må illa av hela grejen. Ola var sjuk och höll ett väldigt osammanhängande tal innan It takes a fool och jag bröjade gråta jättemycket. Fick en liten kris när jag insåg att allt jag någonsin trott på skulle ta slut.
KB, 20 mars
Dagen därpå var det bara på det igen. Deras extrakonsert på KB. Hundra gånger bättre än kvällen innan. Ingen spydde, ingen blev överlyft, låtlistan var snäppet bättre. Ark var snäppet bättre. Ola var inte lika sjuk och talet innan It takes a fool var betydligt bättre. Grät och grät och ville inte alls att den konserten någonsin skulle ta slut. Skrek sönder min röst.
The Tivoli, 2 april
Stod på tredje raden till höger, men så fort konserten började flyttade jag mig så att jag hamnade på andra raden precis i mitten. Det var tafsavstånd och jag tog Ola i handen och Jepson på rumpan och spelade på Jepsons och Martins gitarrer. De spelade äntligen No End - som jag längtat. Grät, givetvis. Den bästa konserten den här klubbturnén. Den bästa sen 2008 också faktiskt.
Amager Bio, 19 april
Himla bra setlist, himla bra Ark. De körde Radical och lite Topsy Kaiser. Och No End igen. Jag grät och Ola sa att vi inte skulle vara ledsna för efter The Ark börjar ett nytt liv fyllt av glädje och då grät jag bara ännu mer. Alla var sådär himla jättefina och jag kan inte fatta att jag fortfarande, efter alla dessa år, bli knäsvag när Ola kollar mig djupt i ögonen. När han ser på en sådär som bara han kan.
Och så var det med alla The Ark-konserterna jag var på under klubbturnén. Ikväll ska jag sätta mig ner och kolla igenom sommarturnén och bestämma vilka jag ska gå på. Och leta flygbiljetter till 16 september. Bra.
Emil Jensen på Lunds Stadsteater
Säkert på Babel, 12 mars
Ludwig Bell var förband och det skulle jag vilja sammanfatta såhär:
(Hoho, hela kvällen skulle jag nästan vilja sammanfatta så när jag tänker efter.)
Snygga grabbar på Folk å Rock, ehe
The Arks akustiska spelning på Folk å Rock i Malmö
The Ark kom till Folk å Rock för en sista signering och akustisk spelning. Och eftersom jag inte hade något annat för mig och det var sista chansen stack jag dit.
De hade inte speciellt mycket plats att spela på, men Ola klättrade på bord istället. Hade kontakt med alla, fast Jepson skulle givetvis spela cool. Jens var rolig och Lasse var söt.
Först Breaking up with God, sen Angelheads och lite Gimmie Love To Give, sen Disease och till sist Calleth You, Cometh I. Fantastiskt fint med allsång inne på Folk å Rock. Och Ola uppe på bordet. 
Invigningen av Citytunneln
I lördags åkte jag och Matilda in för att se på invigningen av Citytunneln. Det var så fruktansvärt kallt att det stack i tårna. Men det var ändå mysigt. Vi stod i mitten på andra raden och Ola var så himla snygg i silverbyxor och päls och Mikael Wiehe hade finaste gubbmössan och kollade mig rakt in i ögonen och log. Då gjorde det ingenting att det stack i tårna. Sen kom Kungen och pratade och var virrig som vanligt. Och sen var det dags att åka hem och värma sig med en kopp kaffe. Bra lördag.
Säkert på Mejeriet, 2 december
Shit vad bra hon var. Setlist var perfekt, det fanns inte en enda låt som jag ville att hon skulle köra som hon inte körde. Inte en enda låt. Hon sjöng alla jag ville och fler. Så fint!
Ola Salo & Lunds studentsångare, Malmö
Det nya paret?
(Peter Jöback, Konserthuset i Malmö. Andra oktober tjugohundratio.)
Mikael Wiehe på Victoriateatern
Det var så fint & bra. Helt magiskt. Han började med "Jag har vänner". Sen pratade han om Björn Afzelius och sjöng "Den jag kunde va". Jag grät. Trodde aldrig att jag skulle få höra den live. Kanske är det den finaste svenska texten som någonsin skrivits?
Mellansnacken var himla bra, genomtänkta och smarta. Och låtarna, han körde alla jag ville höra utom "Hemmet". Han körde t.o.m. "Keops pyramid". Åh.
The Ark på Liseberg
Det regnade, men vi var glada iallafall.
Och vi var snygga i varsin Arktröja.
Vilket ju var passande eftersom vi skulle se dom senare på kvällen.
Konserten var bra (mycket bättre än på Sofiero, aldrig lika bra som dom var 2007). Vi hoppade och sjöng och Elin kunde hela sex låtar. Wow.
Here I stand, I'm your man
Han var jättebra. Och ville inte sluta. Så var det med det.
"Seriously, you'll see me. I'm the overdressed dude.." ♥
Senare på kvällen spelade Timbuktu. En sommar utan en Timbuktu-konsert är nog ingen riktig sommar. Fast under dom första två låtarna hamnade jag bakom två stekare som stod helt still. Men sen dansade jag fram och hamnade i ett dansigt gäng. En såg ut som Sid Vicious i kavaj. Underbart. Konserten var väldigt bra, fast låtlistan inte var bäst.
The Ark på Sofiero
(Som vanligt är upplösningen sämst?)
fred&kärlek '10
Jag är som sagt hemma från p&l. Fina p&l.
Kom fram och lyckades slå upp tältet. Såg Lasse Lindh och tyckte att det var bra. Kollade på Julian Casablancas med Gustaf Norén. Julian önskade oss god jul och spelade några Strokes-låtar. Sett Mika och sjungit "Happy birthday" för hans körerska som hade lila/svart lugg. Vi såg Lily Alan, men kollade mer på killen med skylten. Jag har hört "Because the night" live. Varit på väg att dö under Hives. Sjungit med i "Final Countdown" med tusentals andra människor. Gråtit under Ark. Skrikit under Ark. Gråtit och skrikit. Sjungit Alphavilles "Forever Young" med alla andra på festivalen. Fått höra "Hygiene Squad" live. Ätit en jävla massa pommes. Hängt vid kiosken, precis som många andra ("En fanta, tack." "Jag vill bara ha en korv." "Sniff, mm.. salt.."). Smygkollat/lyssnat på tältgrannar. Köat till Kent. Sett Kent och tyckt det var bra. "Fått höra 'M' live!". Smält i solen. Druckit gratis cola. Sett Bones som var förvånansvärt bra. Gråtit till Melissa Horn. Sett Vampire Weekend som var dåliga. Sett Kooks. Blivit mosad under Them Crooked Vultures. "Backa råå!". Stått bredvid en med likadan Bowietröja som jag själv hade på mig just den dagen. Sett Pernilla & Dregen. Sjungit med i "Jag och min far". Sett dåliga Hästpojken. Johnossi. Missat Attentat. Lidit under Amanda Jensen. Skrikit under Markus. Sett John Fogerty. Sett Jay-Z och avslutat hela p&l med att dansa till Invasionen inne på Cozmoz.
Det var väl ungefär festivalen i korta drag.
Markus på The Tivoli
Kvällen var fantastisk.
Helt underbar.
Perfekt.
Förbandet. Jag var imponerad. Sångaren hade bara en hand och spelade ändå gitarr.
Sen kom Markus. Han var så fin som bara han är. Kollade på mig under nästan hela "Samma nätter väntar alla" och log så stort mot mig när han sjöng "jag vet vad den sista jag älskar kommer heta" att mitt hjärta slog volter.
Ungefär såhär fint var det:
(Ja, som vi redan vet har blogg.se inte världens bästa upplösning - men ändå!)
Markus på KB
Publiken var tyvärr lite halvtråkig. Men det var som tur var inget förband iallafall. Och han körde "Samma nätter väntar alla", "Markus Kyrkogård", "Det är ett idogt jobb att driva ungdomen ut ur sin kropp" & "Munspelsdåren"!(!!!!) Jag dog nästan så fint det var under "Munspelsdåren". Och jag köpte en poster & en tröja (yes, en sådär tröja som jag egentligen tycker är skitful, men som jag bara måste ha för att det är Markus liksom).
Så fint det var! Allt var fint.
Två veckor till nästa Markuskonsert. Jag längtar sönder. Redan.
I cherish you my love
Han körde alla dom bästa låtarna. (Delivery, Fuck Forever, What Katie Did, Time For Heroes, Don't Look Back Into The Sun o.s.v.) Det var så fint. Och bra. Och bäst. Och trångt. Trångt som fan och Pete slängde ut en störig kille. Med bara en sko. Haha.
Efter konserten köpte jag en tröja. Det är min nya favorittröja.
Otroligt fin kväll.
2010 har börjat väldigt bra.
