Marina utnämnde mig till Beautiful Blogger vilket ju är himla fint! Det är nåt award som innebär att man ska berätta fem saker om sig själv, så visst kan jag väl göra det:

Om jag träffar ett "emo" gillar jag honom eller henne instinktivt. Det är bara så det är. Sen kan jag ju alltid ändra mig när jag väl lärt känna personen. Det allra finaste jag vet är blått hår (Joeeeel) och alldeles för mycket kajal. Platåskor och rutiga strumpbyxor är också fantastiskt fint.  

När jag ska sova ligger jag ibland och tänker på att olika personer i min närhet hänger i ett rep över en kittel med kokande lava. Typ Filippa i ett rep och mamma & pappa i ett annat. Vilket rep skulle jag välja att ha kvar och vilket skulle jag låtit sjunka ner i lavan (alltså dö)? Bara så att jag är beredd om (när!) det händer.

Jag har en liten smyg-crush (eller ja, nu blir den ju offentlig) på Frank Sinatra och blev så himla arg på Grace Kelly när hon inte valde honom i High Society. 

Jag planerar sönder. Har listor på allt. Ritar klädscheman varenda söndag över vad jag ska ha på mig, vilken färg jag ska ha på naglarna, vilka skor jag ska ha och hur mitt hår ska se ut under veckan som kommer. Jag skriver alltid en lista över allt jag ska göra dagen därpå och listor på vad jag ska ha med mig och listor över vad jag ska plugga när. Och sen listor över listorna såklart. Blir knäsvag av fina anteckningsblock och varm i hjärtat av pennor i olika färger.

Det finaste jag vet är lockigt hår. Hade jag fått bestämma hade alla haft det. Men det fulaste jag vet är när folk lockar sitt hår med locktång eller liknande. Det blir så fult och fejk. Men som sagt: Hade jag fått bestämma hade alla haft lockigt hår så då hade det inte behövts några locktänger. Fast kanske nån plattång till en och annan bongstyrig lugg.