Okej, nu är allt helt knas och jag har ingen aning om vart jag ska imorgon! xD Tydligen har alla fått reda på olika och nåt mail har skickats ut, men det har inte jag fått! xD
Funderar på att bara hänga med till EH. Eller kanske sticka till EH och äta och sen sticka till Folkparken (?).
Men men, allt löser sig. Nu ska jag fixa det sista och sen sova så att jag kanske kan få.. 4 timmars sömn. Eller 3 i alla fall. Fast jag hatar att få 3 timmar bara. Antingen 2 eller 4. Jag vet inte vad det är med 3 men jag är alltid så jävla mycket tröttare då. .__. (Ointressant sak!)

Imorgon slutar jag nian. Är det inte helt knäppt. Tror nästan att jag ljuger. Eller nån annan. Typ imorgon: "Surprise, det är ett år kvar på Fågel!".
Jag kommer gråta. Det är helt jävla sjukt, men det kommer jag. Jag trodde inte jag gillade min klass så mycket längre och dom senaste åren har varit näst intill helvete.. Men ändå. Det har varit så mycket och innan allt stört i 7:an och 8:an så var många av dom mina kompisar, och vissa av dom mina bästa kompisar.

Jag vet inte hur jag ska uppträda imorgon. Liksom, efter återsamlingen i salen. Alla har fått sina betyg (och jag ser förhoppningsvis att mina är bra..), vad ska man göra? Krama alla? Eller kommer alla kanske springa iväg. För nåt år sen var jag helt övertygad om att jag bara skulle springa min väg. Som för ett år sen. Så fort jag fått mina betyg sprang jag hem. Och grät. Av lättnad, av ensamhet, över allt.

Nu kommer jag också gråta. Av lättnad, av sorg och av rädsla. Framtiden känns så oplanerad just nu.. Jag vet inte varför. Jag kommer komma in på Spyken. Jag vet ju det egentligen, men jag kan inte ta det för givet. Besvikelsen kommer bli så jävla stor om jag inte kommer in. Jag vet inte vad jag gör då.

Jag är inte bra på att träffa nya människor. Jag är blyg. Fy helvete vad jag är blyg. Och jag har inget självförtroende. Självhatet har liksom förstört det..
Och vad gör jag om alla hatar mig i min nya klass och jag inte hänger med på lektionerna och jag misslyckas totalt. Mina föräldrar skulle bli så besvikna. Jag skulle bli besviken. Jag skulle skämas. Jag kan inte misslyckas. Och jag kan inte sänka mina krav på mig själv heller..

Förlåt om detta bara blev en massa grejs som kanske är osammanhängande och jätteknäppa, men jag var tvungen att få lite ur mig i alla fall.. Känner att jag skulle behöva prata med nån. Marina helst. Eller Jojja eller Matilda. Men det är sent nu (00.46) och jag borde måla mina naglar i rosa och svart..

I helgen ska jag skriva klart min text om Fågel, skriva ut, häfta ihop och lägga ner den i källaren tillsammans med alla gamla böcker och prov.
It's time to move on!


Avslutningsoutfit. Patetiskt.